Säkerhetsbloggen

Som bäst undersöks varenda kasern i det tyska försvaret, Bundeswehr, efter att man gripit en tysk officer i slutet av april, misstänkt för att utklädd till syrisk flykting ha planerat en attack. I kasernen där han var stationerad, hittade man symboler från Wehrmacht, Hitlers armé. Nazisttidens symboler, inklusive Wehrmachts utrustning och vapen är förbjudna i Tyskland.

Den högerextremistiske Franco A, som han benämns i medierna, tros enligt vissa källor ha planerat en attack mot antingen Tysklands president Joachim Gauck eller mot justitieminister Heiko Maas. Andra källor talar om planer mot syriska flyktingar. Han ska också tidigare ha givit uttryck för högerextrema åsikter.

Den grundliga genomsökningen beordrades efter att man också i en annan tysk kasern hade funnit bilder av Wehrmachtsoldater på väggen tillsammans med hjälmar och annan rekvisita från den tiden.

Försvarsminister Ursula von der Leyen, partikamrat med förbundskansler Angela Merkel och en av de starkaste kvinnliga politikerna i Tyskland, inställde sitt USA-besök på grund av gripandet.

I dag är det meningen att det tyska försvaret ska överlämna en mellanrapport och nästa vecka ska hela operationen vara avslutad.

Ursula von der Leyen anklagade tidigare den tyska militära ledningen för att ”ha tittat åt annat håll” och bristande ledarskap. Med detta drog hon en storm av kritik över sig och bad sedermera om ursäkt för sitt sätt att uttrycka sig.

Hon vidhåller ändå att det inte rör sig om ”enskilda incidenter”, utan om ett allvarligt problem.

Med ett Bundestagval i sikte inom en nära framtid är de tyska partierna särskilt noga med att ta avstånd från allt som har med Hitlers tid att göra.

Merkels konservativa parti CDU klarade sig bra i opinionsundersökningarna i den folkrikaste tyska förbundsstaten Nordrhein-Westfalen i veckoslutet, något som betraktas som en ledtråd för hur det ska gå med Merkel och valet i höst. Det är en framgång man inte vill slumpa bort.

Merkel ses som en form av garanti för kontinuitet när EU står inför brexit och flera partier i de andra medlemsstaterna – inklusive Sannfinnarna i Finland – öppet talar för möjligheten att lämna EU.

Brexit innebär också att den starkaste militära makten inom EU lämnar unionen. Det finns en förhoppning om att Frankrike och Tyskland gemensamt skulle axla ett större ansvar. Bekämpning av terrorhot, hybridkrigföring och cyberattacker är inte problemet. Hur stor den politiska viljan är att satsa på den hårda militära förmågan är en öppen fråga .

Mycket beror också på vem som Frankrikes nye president utser till premiärminister. Blir det till exempel socialisten Ségolène Royal – moderat och närmast grön men inte konservativ –  kan man vilka signaler det utgör för Tyskland.

Tyskland bär dessutom det förflutna med sig, oberoende av hur de olika grupperna ser på det. För ett Tyskland som är integrerat i Europa är det livsviktigt att om och om igen visa att de dystra åren under Hitler aldrig mer ska upprepas och att nolltolerans mot nynazistiska element gäller.

Skandalen med Wehrmachts hjälmar och foton i Bundeswehrs kaserner visar att det ännu finns en del kvar att göra.

Därför är det inte så konstigt att en tysk försvarsminister ställer in ett USA-besök för att visa att man tar saken på allvar.