Yrsa Grüne-Luoma bloggar lokalt och globalt om politik och säkerhet i ett brett perspektiv

Okategoriserade

En svår balansgång

30 sep , 2017, 11.05 Yrsa Grüne-Luoma

 

Folkomröstningen i norra Irak  förra måndagen kan bli problematisk för Finland. Enligt ett beslut från 2016 deltar Finland med hundra soldater i utbildningsverksamheten inom operationen Operation Inherent Resolve. Uppdraget är begränsat till Kurdistan och gäller infanteriutbildning av  den kurdiska peshmergaarmén ”på olika håll i området”, som det heter.

Grunden till uppdraget handlar om terrorbekämpning, och ett återtagande  av områden i Irak som kontrolleras av terrororganisationen IS, eller Daesh. Uppdraget drevs av ett intresse som delades av det internationella samfundet, Irak och kurderna i norra Irak.

Men redan innan Mosul hade återtagits av irakiska trupper rapporterades det om områden där peshmergan hade drivit ut Daesh och som de därefter ockuperat.

Kirkuk är en viktig stad, men kampen handlar inte bara om Kirkuk. Kurderna har inte en tanke på att ge upp ockuperade områden på andra håll och återlämna dem till centralstyret i Bagdad.

Folkomröstningen i måndags om ett självständigt Kurdistan ordnades trots protester från Bagdad och också från USA.

Deltagandet i folkomröstningen var 72 procent och över 90 procent av kurderna röstade för självständighet. Folkomröstningen är visserligen inte bindande – kan inte vara det, eftersom de kurdiska områdena är en del av Irak – och det kurdiska styret med Massud Barzani, irakiska Kurdistans president i spetsen säger att de hoppas på en öppen och fredlig dialog med Bagdad. Irritationen i Bagdad är påtaglig och premiärminister Haider al-Abadi kräver att resultatet av folkomröstningen ogiltigförklaras ev kurderna själva.

Detta kommer naturligtvis inte att ske. Kurderna insåg i ett tidigt skede att kampen mot Daesh gav dem en chans att utöka sitt territorium och skapa en grund för en självständighetsförklaring.

USA:s motstånd mot ett självständigt Kurdistan i norra Irak beror inte enbart på att amerikanerna satsat på att hålla ihop Irak.

Kurderna, som länge har strävat efter ett eget land, är utspridda i flera länder: Irak, Turkiet och Iran. Iran och Turkiet – där kurderna har behandlats fruktansvärt illa – befarar att självständighetsivern ska smitta av sig. 

Turkiet är medlem i Nato och enbart detta gör det svårt för USA att stödja kurdernas ambitioner att lösgöra sig från Bagdad helt och hållet.

I denna ekvation har alltså Finland en aktiv roll.  Finska soldater utbildningar en kurdisk armé som i värsta fall kan resa sig mot irakiska regeringsstyrkor för att försvara de områden som de har ockuperat.

Antagligen fattades beslutet i tiderna åtminstone delvis på basis av att norra Irak betraktades som relativt tryggt för finländarna att verka i. Det underströks också att finländarna inte deltar i striderna, utan genomför sitt uppdrag långt från frontlinjerna.

Ironiskt nog visar folkomröstningen i norra Irak hur Finland löper risk för att bli part i en konflikt som inte handlar om att bekämpa Daesh utan om att ändra gränserna för en självständig stat.

Kommenteringen är stängd.