Säkerhetsbloggen

Tala om signaler. När Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och EU:s höga utrikespolitiska representant Federica Mogherini ställer upp vid invigningen av den nya centret för bekämpning av hybridhot – Hybrid CoE – i Helsingfors sänder det starka signaler.

Man kan naturligtvis fråga sig varför det ska skapas ytterligare ett expertcenter. Det finns ju redan ett cybercenter i Estland, ett för strategisk kommunikation i Lettland och ett center för energisäkerhet i Litauen. Dessa finns alla i Natoländer (som också är EU-medlemmar). Så varför Finland? Och varför så viktigt för EU och Nato?

En förhoppning om att det ska kunna tjäna som en slags knutpunkt för expertis när det gäller cyber- och hybridhot är vad både Stoltenberg och Mogherini nämnde. Som ett led i detta ska cheferna för all de fyra ovan nämnda träffas i morgon, tisdag, i Helsingfors.

Det är naturligtvis för tidigt att säga vad utfallet blir.

Men det gavs också andra intressanta signaler. Mogherini sade att EU och Nato har lyckats förflytta sig från sina respektive ideologier mot en större samförstånd. ”EU är en politisk organisation och Nato en militär försvarsallians”, sade Mogherini.

Der finns en annan definition också. EU kan beskrivas som en ekonomisk union – det var ju frihandeln och den gemensamma marknaden som var den ursprungliga drivfjädern. Att kalla unionen först och främst politisk måste betyda att barriären mellan politik och ekonomi är borta och att politik och ekonomi är en och samma sak. Natos militära försvarsengagemang i Europa blev mer synligt efter Rysslands olagliga annektering av Krim 2014. Men man kan på goda grunder säga att  Nato först och främst är en politisk, transatlantisk allians.

Natos strategiska koncept antogs 2010. Mycket har hänt sedan dess – annekteringen av Krim, det skärpta säkerhetsläget i Östersjön och kampen mot terrorismen, inklusive IS eller Daesh. Plus att det på många håll finns en stark vilja att ta samarbetet mellan Nato och EU till nya höjder. Så man kan fråga sig om Natos strategiska koncept borde uppdateras. Det gjorde bland annat Patrick Keller, koordinator för säkerhetspolitik vid Konrad Adenauer-stiftelsen i Berlin och adjungerande forskare vid American Enterprise Institute i en artikel nyligen.

På presskonferensen i hybridcentret för en stund sedan var Stoltenbergs svar att det nuvarande konceptet fungerar bra och ger möjligheter att bygga vidare samarbetet med EU på det sätt man har gjort.

Ett annat svar kunde vara att det alltid är besvärligt att få 29 medlemmar att enas om ett basargument och att det kunde kosta alliansen mer än det skulle ge i en situation där osäkerheten har ökat. För att låna Stoltenbergs egna ord: klandestina operationer har genomförts åtminstone sedan den trojanska hästen. Det nya är att de är större, mer omfattande och genomförs med större hastighet än förr.

Men det är ändå inte riskfritt för Nato att inte ta itu med en uppdatering eftersom det kan signalera osäkerhet, menar Keller. Och påminner om att  Nato firar sitt 70-års jubileum om ett och halvt år, den 4 april 2019.

Vid det laget är Natos strategiska koncept nästan tio år gammalt.