Säkerhetsbloggen

När EU-kommissionären Jyrki Katainen lägger sina ord så att Storbritannien egentligen har fungerat som bromskloss för utvecklingen av EU:s försvar kan man undra om han försöker öka förhoppningarna om att EU ska bli en jämförbar aktör som Nato.

Visserligen inledde Katainen – tidigare finansminister 2007-2011 och statsminister 2011-2017 – med att säga att att

a) EU:s solidaritetsklausul inte kan mäta sig med Natos artikel fem

b) att EU aldrig kommer att bli en försvarsunion

Katainen uttalade sig på Planeringskommissionen för försvarsinformations seminarium i riksdagen i morse.

Ändå fick han det nästan att låta som om brexit skulle vara en välkommen sak. ”Nu är Storbritannien betydligt mer positivt inställt till försvarssamarbetet i Europa”, sade Katainen.

Katainen hänvisade också till ansvaret hos EU:s medlemsländer att solidariskt ställa upp för att finansiera användningen av EU:s snabbinsatsstyrkor EUBG och att dessa kunde bli någonting som kunde liknas vid en militär muskel inom EU. EUBG-konceptet – och den första utbildade styrkan – inledde sin beredskapsperiod i början av 2007 när Katainen var finansminister. Han har alltså varit med om att för Finlands del bestämma om att det land som har ledningsansvar bär den största delen av kostnaderna.

Katainen undviker också att gå lite längre tillbaka i EU.historien, närmare bestämt till 1998-1999 och krigen på Balkan. Frankrikes dåvarande president Jacques Chirac och Storbritanniens premiärminister Tony Blair gick i bräschen för att EU skulle kunna axla ett större ansvar – skaffa bättre militär förmåga – för att hantera konflikter inom sitt eget område. De första besluten i krishantering togs på EU:s toppmöte i Helsingfors i december 1999.

Man kan alltså inte tala om att Storbritannien har varit en bromskloss. Snarare handlar det om att Storbritannien inte har sett en överlappning med Nato som ett bra alternativ. Storbritannien – och lejonparten av EU:s medlemmar – är medlemmar av Nato och är inte heller intresserade av överlappningar, det skulle splittra resurserna.

Det är nämligen samma förmågor och resurser som ska användas för alla militära insatser, Nato såväl som EU.

Snabbinsatsstyrkorna inom EUBG-konceptet har aldrig använts på grund av att politisk enighet inte har kunnat uppnås. Den av Katainen nu efterlysta bindande solidariteten för EUBG:s finansiering är orealistisk, eftersom det kunde aktualisera tågordningen mellan Nato och EU – om förmågan och resurserna skulle behövas för bägge två samtidigt. Militära operationer är ofta svar som ska komma snabbt i en akut situation och då måste tågordningen vara klar.