Yrsa Grüne-Luoma bloggar lokalt och globalt om politik och säkerhet i ett brett perspektiv

Okategoriserade

Villkorslöst ja till Nord Stream2

12 apr , 2018, 07.35 Yrsa Grüne-Luoma

 

Visst var det väntat. Två lov behövdes för att gasledningen Nord Stream2 skulle kunna byggas. Förra veckan flaggade Sipiläs regering för beslutet, idag kom det formella miljöbeslutet från vattenmyndigheten. Gasledningsrören börjar sänkas ned i havet i vår och mot slutet av året ska allt vara klart, enligt Yle i dag.

Som bekant hade regeringen tidigare slagit fast att det handlar enbart om miljö. Inte om säkerhetspolitik, inte om någonting som det spända läget i Östersjön eller Rysslands agerande efter den olagliga annekteringen av Krim 2014 eller Ukrainas situation över huvud taget kunde inverka på.

Finlands position är egendomlig. I frågor som både EU och våra nordiska grannländer ställer sig skeptiska till på grund av de ryska intressena – Nord Stream2 och Fennovoima – blundar och tiger man. Regeringen har skygglapparna på. Antagligen för att gasledningsprojektet innebär många jobb.

Hangö har en central roll i projektet och där har man hela tiden hoppats på – och det på goda grunder – att Nord Stream2 kommer att bli av. Goda nyheter för sysselsättningen. Och för Hangö som man gärna unnar lägre arbetslöshetssiffror.

Och det är ju allt den här Knatte, Fnatte och Tjatte- regeringen bryr sig om. Tre politiska bröder som inte kan ta ett självständigt steg i någon riktning, helt enkelt för att de är bara tre och det ömsesidiga beroendet är totalt.

I Sverige och Danmark säger regeringarna att Nord Stream2 uttryckligen handlar också om säkerhetspolitik. Den planerade hamnen i Slite fick rött ljus. I Danmark inledde man förberedelserna för en lag som i framtiden kan stoppa alla dylika projekt om det anses nödvändigt. I Tyskland krävde förbundskansler Angela Merkel så sent som förra veckan av Ryssland att en del av leveranserna fortfarande ska gå genom Ukraina för att Nord Stream2 ska förverkligas.

Med andra ord har två nordiska länder och Tyskland agerat i enlighet med EU:s kritik mot Nord Stream2 åtminstone i någon mån.

Men inte EU:s ”bäst i klassen”-elev Finland. Och det är inte bara regeringen som tiger. Rapporterna om att Tyskland har ställt politiska villkor för Nord Stream2 ser man inte mycket av, varken i public service-bolaget eller i andra medier, kanske för att politikerna inte med ett ord tar upp dem. Finland ligger geografiskt långt borta från Bryssel, Köpenhamn och till och med Stockholm, om man inte tar vägen över havet. Brittiska premiärministern Theresa May besökte nyligen både Köpenhamn och Stockholm för att diskutera brexit, inklusive säkerhet. Till Helsingfors kom hon inte.

Geografin kan vi inte göra någonting åt. Och för att undvika att Finland fjärmar sig också mentalt behövs mer än  politiska nedslag på EU:s toppmöten eller i samband med akuta kriser. Detta mentala gap kan vi faktiskt göra någonting åt. Men för det behövs en mer aktiv roll än den här regeringen har tagit hittills. EU och Norden/Sverige verkar faktiskt alltför ofta fungera som en sköld regeringen höjer bara när det gäller att motivera beslut som på inrikesplan väcker kritik.

Kommenteringen är stängd.