Yrsa Grüne-Luoma bloggar lokalt och globalt om politik och säkerhet i ett brett perspektiv

Okategoriserade

Vaddå, paranoia?

30 sep , 2018, 12.14 Yrsa Grüne-Luoma

 

Min första reaktion när Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev talade om ”sjukt sinne” och ”paranoia” var att översättningen från ryskan måste ha slagit slint (HBL 27.9). Men översättningen var enhetlig i alla medier och ingen rättelse i efterhand dök heller upp.

Det handlade alltså om tillslaget i den åboländska skärgården och fastigheter som försetts med helikopterplattor och där från myndigheter förvärvade båtar låg vid massiva bryggor.

Men vad kan en rysk minister göra annat än slå ifrån sig alla misstankar om att det skulle handlar om militärstrategi när det handlar om en rysk ägares helikopterplattor på en suverän stats territorium? Medvedev har dessutom rätt så till vida att begreppet militärstrategi kan definieras olika. Det handlar inte bara om vapen och upprustning.

”Överlägsen skicklighet består i att bryta fiendens motstånd utan att strida”, skrev den kinesiske krigsherren Sun Tzu redan cirka 500 år före vår tideräkning.

Jag väljer att se ekonomisk brottslighet, penningtvätt och skattefusk i den form som man utifrån de uppgifter som hittills kommit fram som en möjlig del av en militärstrategi. Det behöver inte handla om aktioner riktade direkt mot Finland. Men om misstankarna om en koppling mellan fynden i Åbolands skärgård och ett brett internationellt nätverk besannas handlar de i högsta grad om en säkerhetsfråga som också gäller Finland. I spekulationerna har det nämnts att penningtvätt används av den ryska underrättelsetjänsten för att finansiera hemliga operationer.

Avslöjandet av den rätta identiteten hos de två ryska personer som har kopplats till den uppmärksammade Skripal-affären pekar dessutom på att det försiggår mycket bakom kulisserna. Rysslands olagliga annektering av Krim – som inte ens experter på rysk politik och Ryssland först ville tro på att var möjlig – skapade den osäkerhet som gör att det blivit allt svårare att se sammanhang.

Men annekteringen av Krim blev också en väckarklocka. Man kan säga att efter det är världen sig inte lik. För även om de flesta länder i alla tider har följt Sun Tzus läror blev man varse innebörden på ett helt annat sätt än förr – helt enkelt för att det internationella regelverket, i fallet Krim rätten för att en suverän stats gränser respekteras, ignorerades.

 

Kommenteringen är stängd.