Säkerhetsbloggen

Att USA:s president Donald Trump omedelbart twittrade ut belåtenhet över republikanernas seger i mellanårsvalet förvånade knappast någon. Men Trumps häftiga utfall mot CNN:s reporter Jim Acosta skvallrade om nervositet eller irritation snarare än belåtenhet. I och för sig har CNN och Trump befunnit sig i krig redan länge. Men att frånta Acosta hans ackreditering och det personliga påhoppet på Vita hus-reportern kan nog ses som ovanligt skarpt trots att det kom från Trump. Om Acosta provocerade kan man förstås ha olika åsikt om.

Så hur är stämningarna egentligen efter mellanårsvalet i tisdags? Som väntat tog demokraterna över den lägre kammaren i den amerikanska kongressen, representanthuset, medan republikanerna lyckades öka sin tidigare majoritet i senaten. Spekulationerna och analyserna är många: kommer Trump att skylla på representanthuset för beslut eller fördröjningar av beslut som väcker kritik bland väljarna? Kommer demokraterna att gräva upp stridsyxan när det gäller att reda ut Trumps skatteuppgifter och Rysslandskopplingar? Å andra sidan är de amerikanska väljarna trötta på allt grälande vilket också demokraternas Nancy Pelosi konstaterade och satsar på samarbete över partigränserna.

Balans skulle behövas. Men den kanske inte är så lätt att uppnå.

För Europas säkerhets del – och då gäller det den transatlantiska organisationen Nato – innebär ett ökat antal republikanska senatorer knappast ett faromoment, trots Trumps kontroversiella uttalanden om att USA drar sig ur Nato om inte de övriga medlemmarna börjar skjuta till större anslag till sitt försvar. Det var den amerikanske forskaren Leo Michels bedömning på ett seminarium på Utrikespolitiska institutet (UPI) i onsdags.

Michel hann förutspå justitieminister Jeff Sessions avgång bara några timmar innan det officiella beskedet kom. I och för sig var det väntat att Sessions skulle avgå eller få sparken efter Trumps beska kommentarer tidigare i höst om att han ”inte har någon justitieminister”. Trumps uppfattning om Sessions prioriteringar tycks ha handlat om att justitieministern borde agera som någon slags presidentens försvarsadvokat i undersökningarna om Trumps Rysslandskopplingar som leds av undersökningsledaren Robert Mueller.

Trots att fokus nu ligger på resultatet av och reaktionerna på mellanårsvalet, riktar både republikaner och demokrater blicken mot 2020 och nästa presidentval. Att Trump kommer att ställa upp för en andra period i Vita huset verkar klart.

Vem demokraterna ska lyckas vaska fram som hans motkandidat är oklart. På seminariet på UPI nämndes förre vice presidenten Joe Biden och senator Elizabeth Warren men också en rad andra kvinnliga politiker som potentiella kandidater.

Kan man dra några slutsatser om eventuella förändringar i de amerikanska delstaternas röstningsbeteende i mellanårsvalet för att försöka bedöma vilka som kunde tänkas rösta för vilket parti? Det är nog alldeles för tidigt. Men man kan inte låta bli att notera vissa intressanta detaljer i mellanårsvalet.

En viss uppmärksamhet väckte det att kampen mellan republikanernas Ted Cruz och demokraternas Beto O’Rourke om vem som skulle bli Texas senator blev så jämn. O’Rourke bedöms som en framtidsman inom demokratiska partiet, men det betyder inte att Texas som är ett starkt fäste för republikanerna skulle vara på väg in i demokraternas läger. Snarast handlade det om att Cruz inte var någon populär kandidat ens bland sina egna. Ted Cruz vann visserligen. Men O’Rourke lyckades få ihop ett finansiellt stöd för sin kampanj som överträffade Cruz. Något värt att notera, var forskaren Charly Salonius-Pasternaks bedömning.

Delstaten Ohio har haft en viktig roll i det amerikanska presidentvalet och är en av de så kallade ”swing states”, det vill säga en av de delstater där kampen om väljarnas röster är hård mellan republikaner demokrater inför varje val. .Ohios demokratiske senator Sherrod Brown lyckades förnya sitt mandat i senaten mot utmanaren James B. Renacci.

Med sikte på 2020 är det viktigt att hålla ögonen på Ohio snarare än på Texas. Den bedömningen gjorde den tredje föreläsaren, forskaren Sonja Amadae för tillfället knuten till Helsingfors Universitet och Swansea University, Storbritannien.

En av de viktigaste frågorna när det gäller alla framtida val är ändå vem som kan och får rösta. Variationen mellan delstaterna är stor. I Michigan kan alla som är skrivna i delstaten rösta. I North Dakota där urfolken – indianerna – bor i reservat kan dessa inte rösta  helt enkelt därför att man enligt gällande lag måste ha en gatuadress. I reservaten finns inga gatuadresser, bara en postkontoradress.