Säkerhetsbloggen

För ett par dagar sedan meddelade Storbritanniens premiärminister Theresa May och Irlands premiärminister Leo Varadkar i ett gemensamt pressmeddelande att samtalen om att återinföra Nordirlands självstyre kommer att återupptas den 7 maj. Den brittiske ministern med ansvar för Nordirland, Karen Bradley, bekräftade också att uppgiften stämmer.

Nordirlands självstyre har legat nere sedan januari 2017 när det näst största partiet, Sinn Féin, lämnade lokalregeringen. Orsaken var en skandal om grön energi som Nordirlands första minister och ledare för det största partiet DUP, Arlene Foster, var inblandad i. DUP blev senare Theresa Mays stödparti men har inte gått med på att stödja hennes förslag till avtal om hur utträdet ur EU ska ske.

Flera röster har höjts för att mordet på journalisten Lyra McKee ska tvinga parterna tillbaka till förhandlingsbordet. Man ser det politiska dödläget som ett hot mot fredsavtalet från 1998, Belfastavtalet, och som något som gagnar bara ytterlighetsorganisationer som Nya IRA.

Det vore mycket viktigt att få igång lokalstyret med tanke på brexitprocessen och för att undvika att gränsen med kontroller och tull mellan republiken Irland och det brittiska Nordirland återinförs.

Men en enkel match blir det inte.

Utom skandalen som blev slutet på lokalstyret finns det andra tvistefrågor, bland annat vilken ställning det iriska språket ska ha i Nordirland. Varken Sinn Féin eller DUP har visat några tecken på att vara beredda på att rucka på sin ståndpunkt.

Enligt BBC finns det inga planer på att ta in en medlare utifrån men man räknar med att de mindre partierna, Ulsterunionisterna, det moderata republikanska partiet SDLP samt Allianspartiet kommer att spela en större roll än tidigare.

Vad man hoppas är att McKees död ska få partierna på Nordirland att mildra sina positioner för att kunna bidra till en politisk lösning för att hålla kvar rörelsefriheten och undvika en hård gräns mellan öns olika delar. Det är i högsta grad osäkert att så kommer att ske. Och det är inte heller säkert att enighet kan nås utan hjälp av en medlare utifrån.

Hela processen räknar men med att ska vara avklarad före de brittisktrogna organisationernas – Orangeordens – marscher inleds i mitten av juli. Marschsäsongen upplevs som provokativ av katolikerna, eftersom deras mål är att fira minnet av Vilhelm av Oraniens  seger över den katolske kungen Jakob II vid slaget vid Boyne på Irland 1690.