Säkerhetsbloggen

Häromdagen blev det klart att marinen beställer fyra korvetter från Rauma Marine Constructions. Valet föll på att låta bygga dem i Finland och motiveras med att underhållet på så sätt tryggas bäst.

Värdet av affären uppgår till 1,3 miljarder euro, vilket är något högre än det tidigare budgeterade, 1,2 miljarder. Ur sysselsättningssynpunkt är det en glädjenyhet för Raumo. Ur försvarssynpunkt sägs de nya korvetterna som ska tas i bruk 2028 avsevärt förbättra marinens militära förmågor.

Det intressanta är att vapensystemet levereras av Saab (avtalet ska undertecknas och slutligt godkännas den 26 september). Att valet föll på just Sverige är naturligt på många sätt, inte minst på grund av det nära militära samarbetet mellan Finland och Sverige.

Men påverkar detta beslutet om vilket jaktplan som ska ersätta Hornet-planen, det så kallade HX-alternativet? Fem plan tävlar som bäst om att få kamma hem affären. Ett av dem är svenska JAS Gripen. De övriga är amerikanska Superhornet och F-35. Franska Rafale och brittisk-italienska-spanska-tyska Eurofighter är också med. Alla sägs vara bra alternativ. Vad man stannar för styrs antagligen i hög grad av politik. Det är ur den synvinkeln jag funderar över det som här följer.

F-35 verkar vara mångas (i synnerhet militärens) favorit. Här finns också kopplingen till USA och Finlands (och Sveriges) tydliga ambition att utveckla det militära samarbetet med USA. Ser man på Finlands ledande politikers iver att knyta nära relationer till Frankrike som man tydligen ser som EU:s ledande nation kunde det politiska valet vara Rafale. Men å andra sidan har Storbritanniens roll inom försvarssamarbetet i Europa betonats och då kunde ju Eurofighter vara alternativet.

JAS kunde ju vara ett naturligt val på grund av samma skäl som Finland beställer vapensystemen till de fyra korvetterna från Sverige. Samtidigt kan man resonera som så att Finland just därför är ”friare” att välja bort JAS – Sverige har ju redan kammat hem en beställning. Bildligt talat kan Saabs vapensystem för korvetterna alltså ha sänkt JAS.

Politik och ekonomi går hand i hand. En planaffär av den här storleken – upp till tio miljarder – är knuten till många andra frågor än kapacitet: utbildning, service säkerhet i reservdelsleveranser i all lägen, bara för att nämna några. Detta gäller också beslutet om vilket plan man stannar för. Att vapenleverantörerna lär ha fått ta ställning till grundlig utfrågning inte bara om planens kapacitet utan också en rad andra frågor är klart.