Yrsa Grüne-Luoma bloggar lokalt och globalt om politik och säkerhet i ett brett perspektiv

Okategoriserade

Flyg med politiska vingar

12 feb , 2020, 07.15 Yrsa Grüne-Luoma

 

Om någon ännu försäkrar att politiken inte spelar in vid Finlands val av HX – flygvapnets ersättare för Hornet-planen – så borde den läsa Maria Gestrin-Hagners artikel i HBL 11.2:

”Robert Pence (USA:s ambassadör i Helsingfors) tillade att Finlands köp av F/A-18 på 1990-talet visade att affärer med militärmateriel inte enbart är frågan om en transaktion, utan ett sätt att garantera en relation mellan Finlands och USA:s försvarsmakter genom övningar, utbyten och dialog.”

Det är en relation som utgör en viktig del av det nätverk som Finland systematiskt har byggt upp under årens lopp – i skuggan av motståndet mot ett Nato-medlemskap. En skugga som under Trump-administrationens tid sträckt sig också ut över dem som i princip stöder ett medlemskap i försvarsalliansen men som tvivlar på USA:s intresse för Europa över lag.

Det avgörande är den militära förmågan i våra förhållanden, understryker försvaret. Och från de potentiella leverantörerna nås man av samma budskap: Finland har ställt ytterst detaljerade frågor och varit tydlig med att varje alternativ kommer att testas noga. Det är bra.

F-35 med så kallade stealth-egenskaper kan man räkna med att är en av favoriterna, både militärt och politiskt. Planet är för närvarande det enda i sitt slag och Finland har tillsammans med Sverige arbetat för trilateralt samarbete med USA.

Ett fritt och intakt Europa är viktigt, heter det i artikeln och det är naturligtvis sant. Men för USA handlar det givetvis också om pengar. De dyra driftskostnaderna måste fås ner och det blir lättare ju fler plan man säljer.

Som EU-medlem kunde man ju tänka sig att det vore politiskt viktigt att välja något av de europeiska alternativen: paneuropeiska Eurofighter Typhoon, svenska Saab Gripen eller franska Dassault Rafale. I synnerhet som Finland så ivrigt – tillsammans med Frankrike – har talat för ett ökat försvarssamarbete och ökade militära förmågor inom EU. I Europfighter finns dessutom en extra europeisk krok: Storbritannien, som nu har lämnat EU, är ett av länderna bakom projektet. Så man kunde ju se valet av Eurofighter som en politisk länk till Storbritannien.

Saab Gripen vore också ett politiskt val, på grund av det militära samarbetet mellan Finland och Sverige.

Så politiskt står Finland som åsnan mellan fyra, inte två hötappar: USA, Sverige, Frankrike och Storbritannien/Tyskland.

En sak är viktig att minnas. Oberoende av vilket av HX-alternativen Finland väljer så innebär det inga som helst försvarsgarantier. Därför måste valet göras – som man också har understrukit – utifrån de krav som vår försvarsmakt anser att planet ska uppfylla för att fortsättningsvis upprätthålla ett trovärdigt, nationellt territorialförsvar också utanför militära allianser.

Läs också

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *