Säkerhetsbloggen

Minns ni hur det mesta gällande EU handlade om säkerhet och försvar, nya beredskapstrupper och krishantering på Balkan? Så var det från slutet av 1990-talet, toppmötet i Helsingfors 1999 fram till 2008. Då flyttades fokus från säkerhetsaspekten över på Greklands och vissa andra euroländers ekonomi och stödpaketen till dem.

Sedan följde den utdragna långdansen kring Storbritanniens utträde ur unionen efter folkomröstningen den 23 juni 2016, där nästan 52 procent av väljarna röstade för att Storbritannien skulle lämna EU.

Och sedan kom pandemin. Som EU nu vill tackla genom att för första gången uppta ett miljardlån – 750 miljarder euro – där individuella EU-länder blir gäldenärer. En aspekt är den solidaritet som åberopas. En annan är hur lagligheten kommer att tolkas i förhållande till Lissabon-fördraget.

Att kalla EU för en ensaksrörelse – där uppmärksamheten riktas mot bara ett håll – är sannolikt orättvist. I synnerhet som pandemin har haft ungefär samma inverkan på alla länder och organisationer i hela världen.

Men de globala hjulen rullar vidare på alla håll. Enligt uppgift hålls i dag ett hemligt toppmöte mellan USA och Kina på Hawaii. I mötet uppges utrikesministrarna från bägge länderna delta. En av frågorna är med största sannolikhet den senaste utvecklingen mellan Nord- och Sydkorea och den skärpta spänningen i området. Nordkorea sprängde en diplomatisk kontorsbyggnad som visserligen var tom på grund av covid-19 men som ägde ett symbolvärde för ansträngningarna att förbättra relationerna mellan de två koreanska republikerna. Hotelser och varningar har utfärdats från både Seoul och Pyongyang.

Tekniskt sett befinner sig de två länderna fortfarande i krig med varandra. Nordkoreas utspel kan vara ett försök att än en gång få igång förhandlingar med USA och Sydkorea.

Den första sammandrabbningen mellan Indien och Kina på 40 år ägde rum i förrgår i Galwandalen i gränsområdet mellan det Kinakontrollerade Tibet, och indiska Ladakh i Himalaya. Det har länge förekommit bråk kring den gränslinje som Kina aldrig har accepterat och soldaterna i området brukar inte bära vapen. Exakt vad som hände är oklart men skottlossning lär inte ha förekommit. Enligt The Guardian började det hela med att en indisk soldat knuffades ner i en ravin. Efter det ska kinesiska och indiska soldater ha gått lös på varandra med stålrör och käppar. Tjugo indiska soldater omkom, uppgav Indien i går. Några officiella uppgifter om de kinesiska förlusterna finns inte ännu. FN har manat till lugn.

En upprepning av kriget från 1960-talet mellan de två länderna är Kina och Indien knappast intresserade av. Kina är upptaget av Hongkong och Indien av dispyten med Pakistan om Kashmir.

Till den globala listan kan läggas många fler frågor som på något sätt tangerar också Finland: läget i Syrien (al-Hol), Israels planer på att annektera delar av Västbanken nästa månad och läget i Libanon där också finländska fredsbevarare har utsatts för attacker.

För att inte tala om Ryssland. Rysslands president Vladimir Putin steg nyligen in i rampljuset och sade att folkomröstningen om hans förlängda mandat ska hållas den 1 juli, trots pandemin. Innebär en förlängning en förbättring av relationerna mellan Ryssland och EU – eller ökar försöken till splittring inom unionen? Ryssland har en utvecklad strategi som går ut på att utnyttja svaga punkter. De ryska försöken att omskriva historien när det gäller krigen mellan Finland och Sovjet är avsedda för den ryska hemmapubliken, att väcka känslor. Och när man blandar fakta med falska uppgifter handlar det om skicklig hybridkrigföring. Så skedde också när Ryssland hävdade att ryska medborgare och barn till ryska föräldrar behandlas styvmoderligt av Finland.

Finland har vanligen varit återhållsamt när det gäller att reagera omedelbart på dylika försök till provokation. Man har vanligen valt att kort upprepa fakta, om man över huvud taget har givit sig in på ämnet.

”Ibland måste man gå i svarsmål, ibland är det bättre att släppa hela saken. Men också om man går i svarsmål måste man alltid vara medveten om att målet inte är att övertyga motparten”, skrev Anna-Lena Laurén (HBL 13.6).

På andra sidan Atlanten inleds ett nytt kapitel i slutet av denna vecka när president Donald Trump inleder sin kampanj för att bli återvald i höst. Han har fått skarp kritik av medier och hälsoexperter för att att han på lördag vill hålla ett massmöte inomhus i Tulsa. Man väntar sig långa köer, för inträdet är fritt. Visserligen får de som vill en ansiktsmask vid ingången, heter det. och man ska också vidta andra försiktighetsåtgärder. Men med de dödlighetssiffror i covid-19 som USA just nu uppvisar är det inte konstigt om Trumps agerande uppfattas som ansvarslöst.

Men så tänker inte alla. Enligt många visar hans agerande att han ställer friheten före restriktioner.

Många undrar också hur de stora protesterna mot hur polisen hanterade fallet George Floyd kommer att påverka presidentvalet. ”Lag och ordning” var också de slagord som förde Nixon till makten efter det oroliga 1960-talet där inte bara raskravaller utan också protesterna mot USA:s krig i Vietnam skakade om det amerikanska samhället.

Men världen ser annorlunda ut i dag än den gjorde 1968 när Richard Nixon valdes till president – eller när Ronald Reagan tog hem segern 1980 mot Jimmy Carter. Fem månader är också en lång tid i politiken. Före valet i november hinner mycket hända. Och, som en av forskarna som deltog i Utrikespolitiska institutets webinarium om USA för ett par veckor sedan konstaterade: Förbered er på överraskningar.

Intressant var också konceptet ”fly over land”, det vill säga, det område av USA som ligger mellan USA:s västra och östra kust. Det är där Trump har en stor del av sina anhängare.

Finlands regering ska i höst lägga fram den säkerhetspolitiska redogörelsen för riksdagen. Förra veckan diskuterades arbetet med redogörelsen i det av presidenten ledda Utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottets möte. Redogörelsen måste ha ett bredare perspektiv än covid-19 och det är man givetvis medveten om. Inget av de hot mot säkerheten som fanns före pandemin har försvunnit. Beredskapen måste täcka såväl militär beredskap som tryggandet av samhällets försörjningsberedskap under kris.

Det globala perspektivet är viktigare än någonsin.