Yrsa Grüne-Luoma bloggar lokalt och globalt om politik och säkerhet i ett brett perspektiv

Okategoriserade

Vad skulle van Gogh ha tecknat i dag?

30 Nov , 2020, 10.38 Yrsa Grüne-Luoma

 

Jag vandrade i halvdunklet bland Vincent van Goghs teckningar på Didrichsens konstmuseum, den första riktiga van Gogh-utställningen i vårt land. Han är min favoritkonstnär sedan mina tidiga tonår.

Som man kan läsa i beskrivningen av konstnärens tidiga produktion ansåg han att han måste kunna teckna innan han gav sig på att måla. Det var främst genom att teckna levande modeller som han lärde sig teckna människokroppen. Eller kanske förkovra sig i tekniken, för han hade också lärare och gick kurser.

Och eftersom van Gogh inte hade så mycket pengar, blev det ofta människor i sina dagliga sysslor som han avbildade. De fattiga och de utstötta ur samhället.

1800-talet kallas av ofta ”det långa 1800-talet”,för att det från Napoleonkrigen fram till första världskriget i princip rådde fred. Samhället genomgick ändå stora förändringar, kartor ritades om när kolonialmakterna ökade sitt inflytande. Men också liberalismen och kampen för att förbättra kvinnans ställning och öka arbetarnas rättigheter i industrialismens fotspår ledde till omvälvningar.

(Denna sammanfattning är i högsta grad summarisk vars enda syfte är att försöka förstå något av den samhälleliga ramen inom vilken van Gogh levde och verkade).

Om jag räknade rätt, var kvinnan van Goghs motiv för 18 av teckningarna och männen (då räknar jag med hans självporträtt i olja) för 13. Män och kvinnor tillsammans finns på fyra teckningar, byggnader och landskap är motivet för fem.

Men över alla vilar en viss frid, trots att man kan ana armodet och en gripande ensamhet.

Den andra av de två oljemålningar som är med på utställningen är ”Gata i Auvers-sur-Oise”, som han målade kort före sin död 1890. Pittoresk, trots konstnärens målarstil med de ofta tjocka färglagren och kraftiga penseldragen.

Så vad hade van Gogh målat i dag? Vem – eller vilka och vad – hade han valt som motiv? Människor på flykt undan krig och svält? Människor i överfulla, icke sjödugliga farkoster, redo att trotsa storm och vågor som hotar dra dem ner i djupet? Stränga kustbevakare som tvingar dem tillbaka?

Flyktingläger och miljoner människors misär?

Eller skulle han ha fångat den tysta tragiken i att dö i covid-19? Eller läkares och sjukvårdares kamp för att rädda liv? 

Hade van Gogh besökt sjukhus eller själv rest till krishärdar – eller skulle han ha nöjt sig med att använda fotografier som han gjorde när han tecknade porträttet av sin lillasyster?  Eller skulle han ha inspirerats av att kombinera tragiska erfarenheter i sitt eget liv med fiktionen, som i verket ”Kvinna på dödsbädden” 1883? Konstnären ska ha påverkats djupt av en av personerna, Fantine, i Victor Hugos Les Miserables (Samhällets olycksbarn), en roman som van Gogh just då höll på att läsa. Han drog paralleller mellan romanens Fantine och Sien, en prostituerad som han levde tillsammans med en tid.

Eftersom Vincent van Gogh som motiv så ofta valde människan i hennes vardag är det inte långsökt att tro att han skulle ha valt att fånga det ”nya normala”.  Den osäkerhet som präglar alla samhällen som pandemin så stadigt håller i sitt grepp just nu.

Jag hade gärna sett de teckningarna.

Kommenteringen är stängd.