Säkerhetsbloggen

President Donald Trumps förre säkerhetsrådgivare John Bolton kan åtminstone räkna med en vacker inkomst för sin bok ”The Room Where It Happened” när den utkommer i början av nästa vecka. Den är en bestseller på Amazon redan nu.

Trumpadministrationen har två gånger försökt stoppa utgivningen av boken. Så sent som i onsdags gjordes det senaste försöket.

Mike Winnerstig, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige och sedan 2018 chef för dess säkerhetspolitiska enhet gjorde mig uppmärksam på boken som The New York Times (NYT) hade fått tag i på förhand. I boken nämns bland annat att Trump inte visste att Storbritannien besitter kärnvapen och att Trump frågat Bolton om Finland var en del av Ryssland. När det gäller Storbritannien är Trumps okunskap särskilt iögonenfallande med tanke på att USA:s närmaste allierade i Europa alltid har varit Storbritannien – och också med tanke på att bägge två är bärande makter i Nato.

När det sedan gäller att placera Finland på den politiska kartan kan det vara knepigare för en amerikansk president. En av Trumps företrädare i Vita huset George W Bush hade vissa svårigheter med geografin. Ur referatet i NYT framgår inte när Trump ställde Bolton frågan om Finland. Sannolikt skedde det ändå någon gång mellan april 2018 när Bolton tillträdde och september 2019 när han fick lämna sin post. President Sauli Niinistö gjorde ett officiellt besök i Vita huset i oktober 2019 – vem minns inte Trumps klapp på Niinistös knä. Niinistö stod också värd för ett toppmöte mellan Trump och Rysslands president Vladimir Putin i juli 2019 i Helsingfors. Båda dessa möten inföll under Boltons tid i Trumpadministrationen så kanske frågan ställdes då. Men Niinistö hade redan 2017 deltagit i ett FN-möte med Trump som värd. Rimligtvis borde Trump ha känt till fakta redan då.

Varför är det då intressant för oss att veta vad en amerikansk president vet och kan om Finland?

Som en del av den Nato-diskussion – eller rättare sagt en avsaknad av en diskussion – finns det tunga säkerhetspolitiska experter som skulle föredra säkerhetsgarantier i trepartsformat – Finland, Sverige, USA – före ett finskt och ett svenskt Natomedlemskap. Under Trumpadministrationens förre försvarsminister James Mattis tid kom man så långt att en avsiktsförklaring mellan de tre länderna undertecknades i Washington i maj 2018 – avsiktsförklaringen var ett resultat av förhandlingarna mellan Finlands, Sveriges och USA:s försvarsministrar i Helsingfors året innan.

Men en avsiktsförklaring innehåller inga försvarsgarantier och Mattis – som tillsammans med förre amerikanske utrikesministern Rex Tillerson var de i Trumps administration som gjorde sitt yttersta för att undvika klavertramp av Trump – avgick bara ett drygt halvt år efter att avsiktsförklaringen undertecknats. I dag är Mattis en stark kritiker av Trump och säger att denne är den första amerikanska president som under Mattis livstid inte ha försökt ena det amerikanska folket.

Även om husbonden i Vita huset mycket väl vid det här laget vet att Finland är självständigt och eventuellt till och med kommer ihåg att det finns ett avsiktsavtal så ligger knappast Nordeuropa högst på agendan när Trump på lördag inleder sin valkampanj i Tulsa. USA:s beslut att dra bort amerikanska trupper från Tyskland stärker denna uppfattning.

Man brukar säga att amerikanska presidenter under sin första period i Vita huset koncentrerar sig på inrikesfrågor, i synnerhet på ekonomin. Under den andra perioden – om presidenten blir omvald – brukar utrikesfrågorna dominera. Covid-19 har dock ruckat på denna konstellation. Ekonomin sackar, Trumps hantering av corona-pandemin upplevs som nonchalant och den sannolika utmanaren Joe Biden leder med drygt tre procentenheter i opinionsundersökningarna. Men inför det förra valet var Hillary Clintons ledning över Trump ännu större. Ändå förlorade hon när man kommit fram till november. Att Trump hade sitt finger med i spelet tror de flesta.

I referatet av Boltons bok ”The Room Where It Happened” ingår exempel på hur Bolton ser att Trump förde ett spel i kulisserna inte bara när det gällde Ukraina utan också i relationerna till många andra länder. Dessa påståenden stärker ytterligare bilden av Trump som en manipulativ person som inte lyssnar på andra. En frustrerad Bolton säger att Trump under briefingarna mest talade själv, i stället för att lyssna till vad rådgivarna hade att säga.

John Bolton har haft poster inom Ronald Reagans och George W Bushs administration. Han räknas till en av ”hökarna” inom amerikansk utrikespolitik. Bolton har öppet tala för regimskiften i flera länder: Iran, Venezuela och Kuba. Han stödde Irakkriget och drev hårt på att det avtal med Iran som uppnåddes under Obamaadministrationen skulle sägas upp (vilket Trump också gjorde). John Bolton är en kontroversiell person. Men hans bok är den första som innehåller avslöjanden från en tidigare högt uppsatt person inom Donald Trumps administration.