Säkerhetsbloggen

I dag väntas besked om Frankrike och Storbritannien kommer att skapa en ny militär styrka utanför EU. Det uppger nyhetsbyrån Reuters. Alltså utanför det som kallas Permanenta strukturerade samarbetet, Pesco.

I samarbetet uppges också tre andra EU-länder delta: Nederländerna, Danmark och Tyskland. Alla de fem nämnda är också medlemmar i Nato, kan man tillägga.

Efter krigen på Balkan för tjugo år sedan och inför EU:s toppmöte i Helsingfors  december 1999 var det Storbritannien och Frankrike som gick i bräschen för att utveckla EU:s militära muskel. Det var faktiskt det säkerhetspolitiska samarbetet som var det huvudsakliga integrationsprojektet fram till 2008 när Grekland, Spanien och en rad andra euroländer hamnade i kris – som de flesta lyckades avvärja medan det ena stödpaketet efter det andra för Grekland klubbades igenom.

Brexit har fått åsikterna inom EU att gå i sär. Bra, säger de som hävdar att britterna var bromsklossen för militärt samarbete inom EU. Illa, säger de som förstår Storbritanniens militära kapacitet och betydelse som viktig transatlantisk länk. Och visst har försäkrandena om att Storbritannien också utanför EU har en viktig roll när det gäller försvarssamarbetet – både Finland och Sverige har undertecknat bilaterala avsiktsavtal om militärt samarbete med britterna.

Brexit födde också förhoppningar på vissa håll i Finland om att Tyskland nu skulle axla ett större ansvar för att tillsammans med Frankrike ”leda” utvecklingen av EU:s militära förmåga. Det kommer knappast att ske på axeln Paris-Berlin på ett sätt som kunde ersätta axeln Paris-London under åren mellan 1999 och 2008. Tyskland är fortfarande ovilligt på grund av sin historia, låt vara att vissa tyska politiker har uttalat sig på ett sätt som kunde få en att tro att den tiden är förbi.

Om planerna blir verklighet blir koordineringsfrågorna ännu fler. För det är samma nationella resurser som ska användas för alla operationer, oberoende av vems kännetecken de bär: Natos, EU/Pescos eller den planerade nya fransk-brittiska styrkans.