Säkerhetsbloggen

Enligt färska uppgifter i serbiska medier är 60 länders underrättelsetjänster verksamma i Serbien. Huvudsyftet ska vara att lösa frågan om Kosovos status – i praktiken att få Serbien att gå med på att erkänna Kosovos självständighet.

Det är cirka 20 år sedan krigen på Balkan och Natos bombningar av Serbien som ledde fram till FN-resolutionen 1244 i juni 1999 och satte punkt för bombningarna. FN-resolutionen gav inte Kosovo självständighet men nog vidsträckt autonomi, till en början under FN:s administration, en uppgift som senare övertogs av EU.

Flera ledande personer försökte förgäves lösa frågan om Kosovos status, inklusive framlidne statsministern Harri Holkeri, som dock tvingades lämna sin uppgift på grund av sviktande hälsa. Senare skulle president Martti Ahtisaari ta itu med uppdraget men inte heller han förordade direkt självständighet.

När sedan Kosovo ensidigt förklarade sig självständigt 2008 delade detta inte bara FN utan också EU. Intill denna dag har inte alla unionens medlemmar erkänt Kosovos självständighet. Spanien har inte gjort det på grund av Katalonien och Baskien. Men också EU-landet Slovakiens försvarsminister försäkrade så sent som förra veckan under ett besök i Belgrad att Slovakien inte stöder den ensidiga självständighetsförklaringen.

Syrien, Krim och Georgien är bara några exempel på hur länder på olika håll i världen kan bli den scen där stormakterna USA och Ryssland träder in som aktörer. Blir Kosovo följande – eller rättare sagt, tillspetsas intressena på det hållet, för Ryssland och USA har aldrig varit överens om vare sig Serbien eller Kosovo.

Rysslands ambassadör i Serbien, Aleksandr Tjepurin sade nyligen att det är möjligt att Ryssland kommer blanda sig ännu mer än hittills i frågan om hur Kosovo-frågan ska lösas. ”Krim är ryskt och Kosovo är serbiskt”, sade Tjepurin förra veckan till dagstidningen Politika som utkommer i Belgrad.

Tjepurin hänvisade till FN-resolutionen 1244 som alltså Ryssland och USA tolkar olika.

Man kunde kanske avfärda Tjepurins uttalande som en del av den allmänna retoriken – intervjun publicerades den 12 juni som är Rysslands nationaldag. Men det är inte den enda signalen om att Kosovo kan dyka upp på förhandlingsbordet igen.

Enligt Serbiens utrikesminister Ivica Dacic ställer Serbien sitt hopp nu till Donald Trumps administration för att göra sin röst hörd om Kosovo. Serbien ska satsa mellan 50.000 och 150.000 dollar per månad för att lobba för sin sak, uppgav Dacic för Srpski Telegraf i måndags.

För ett par veckor sedan uppgav serbiska nyhetsmedier att Kosovos president Hashim Thaçi nyligen har satsat en halv miljon dollar på att anställa en lobbare i Washington. Thaci, vars relationer till Clintonadministrationen i slutet av 1990-talet hade stor betydelse för att utverka USA:s stöd till den dåvarande kosovoalbanska rebellarmén UÇK och bombningarna, försöker också få till stånd ett möte med Trump.