Yrsa Grüne-Luoma bloggar lokalt och globalt om politik och säkerhet i ett brett perspektiv

Okategoriserade

EU grundar säkerhetsråd efter brexit?

4 jul , 2020, 05.56 Yrsa Grüne-Luoma

 

Hela paragraf 42 i EU:s grundfördrag ingår i den strategiska kompass för säkerhets- och försvarspolitiken som Tyskland vill utveckla under sitt EU-ordförandeskap. Det betonade Tysklands försvarsminister Annegret Kramp-Karrenbauer i ett seminarium på webben i fredags (3.7). Hon sade att det i grunden handlar om att skapa en samsyn om vad EU-länderna upplever som hot och hur de tycker att man ska bemöta dessa hot.

”Men artikel 42.7 i EU-stadgan kan aldrig ersätta artikel 5 i Nato-stadgan”. underströk Kramp-Karrenbauer under seminariet som hade ordnats av Utrikespolitiska institutet.

Sedan december 2017 deltar majoriteten av EU:s medlemsstater i PESCO, det så kallade permanenta strukturerade försvarssamarbetet inom EU. Under det tyska ordförandeskapet är det meningen att skapa någon slags samsyn gällande hot och hur dessa ska tacklas och ta tag i intiativ som ännu inte realiserats.

Det mest intressanta gäller ändå vilken roll Storbritannien kommer att ha inom försvaret av Europa. Storbritannien är en viktig medlem av den europeiska pelaren i Nato. Och trots att det förmodligen blir en så kallad hård brexit så hör inte försvarsfrågorna till förhandlingarna. Under seminariets senare del ställdes frågan om Annegret Kramp-Karrenbauer ser det som en möjlighet att EU bildar ett säkerhetsråd där också Storbritannien då kunde vara med. Kramp-Karrenbauer såg det som en helt realistisk möjlighet. (Tyvärr hörde seminariedeltagarna inte vad hon sade på tyska, för försvarsministern simultantolkades. Där för är det möjligt att nyanserna i hennes svar gick förlorade. I det här fallet hade de varit synnerligen viktiga.)

Om ett dylikt säkerhetsråd skulle bildas aktualiseras än en gång frågan hur långt Europa ska gå när det gäller parallella strukturer inom försvarspolitiken.

Artikel 5 i Nato-stadgan, den så kallade musketörsparagrafen där en attack på en av medlemmarna uppfattas som en attack på alla har i över 70 år utgjort grunden i försvaret av det fria Europa. Den bygger också på ett starkt amerikanskt engagemang i Europa.

Under Trump-administrationen har allt fler frågat sig om Europa verkligen kan lita på USA. President Donald Trumps utspel nyligen om att USA kommer att dra bort en stor del av sina styrkor i Tyskland har betraktats som ett stort beslut – och en försämring av avskräckningseffekten.

Att Tyskland på sikt strävar efter en starkare roll också militärt verkar klart. Hon säger att det inte räcker med att vara stark nationellt eller ens inom EU, utan målet är att Tyskland ska stärka sin ställning globalt.

”Många har redan länge krävt att Tyskland ska göra mera. Så småningom kommer detta också att ske, även om det inte sker över en natt”, sade Kramp-Karrenbauer.

Att det inte gått fortare förklarar hon med Tysklands historia och andra världskriget. Alla sådana militära engagemang måste godkännas av Bundestag, det tyska parlamentet, det vill säga folket, förklarade hon.

Det är förstås svårt att komma runt covid-19-pandemin när man diskuterar säkerhet. I många länder har man börjat väga satsningarna på vapensystem mot system för att bekämpa pandemier. Så också i Tyskland. Den tyska försvarsministern förefaller att se en fälla i kraven på att två procent av bnp ska vikas för försvaret. Paradoxen som uppstår enligt detta sätt att räkna är att när bnp sjunker så minskar också försvarsanlagen, menar hon.

”Jag talar hellre om (militära) förmågor. Tyskland har lovat att år 2030 så kommer Tyskland att svara för 10 procent av Natos förmågor”, säger Kramp-Karrenbauer.

Att Natos strukturer visat sig vara effektivare än EU:s när det gäller att tackla covid-19 är en av slutsatserna man kan dra, enligt Kramp-Karrenbauer och nämner transportlogistiken.

Tyskland vill hålla USA kvar i Europa och det betyder att Nato förblir den centrala försvarsalliansen för de europeiska EU- och Nato-länderna. Vilket inte utesluter en koordinering mellan EU och Nato. Men i praktiken blir det ju detsamma som om alla EU-medlemmar inom Nato skulle axla ett större ansvar för sin egen region i stöd av artikel 5. Än en gång finns det orsak att påminna om att försvarsgarantier finns bara inom Nato, medlemmar emellan.

Kommenteringen är stängd.