Säkerhetsbloggen

När USA:s hälsominister Alex Azar gjorde ett besök i Taiwan i början av augusti sågs detta inte med blida ögon i Peking. Azar är den högst uppsatta amerikanska politikern som besökt Taiwan sedan 1979 när USA bröt de diplomatiska relationerna med ögruppen i Stilla havet. Azars besök har med rätta kallats historiskt. Men 1979 antog den amerikanska kongressen också en lag där USA ger Taiwan speciella rättigheter. Detta gäller bland annat de ekonomiska relationerna med USA, inklusive vapenköp i försvarssyfte.

Taiwan värnar om sin historia från Chiang Kai-sheks tider och det syns överallt i det taiwanesiska samhället. Minnet av Chiang lever kvar och i hans gravmausoleum står hedersvakten i givakt. Chiang ledde partiet Kuomintang och han var Republiken Kinas ledare under den större delen av tiden från 1920-talet till Folkrepubliken Kinas bildande 1949. Chiang kämpade om makten mot Mao Zedong men förlorade och den kinesiska regeringen flyttade till Taiwan.

Kina ersatte Taiwan i FN:s säkerhetsråd och i FN:s andra organisationer 1971. Det betyder att Taiwan inte längre är medlem av WHO. I statistiken över till exempel antalet invånare som smittats av corona saknas ofta uppgifter om Taiwan.

Covid-19 uppgavs inte vara orsaken till den amerikanske hälsoministerns besök. Men med tanke på att Taiwan med sina cirka 23,7 miljoner invånare vid det laget registrerat bara 480 smittade och 7 döda måste de framgångsrika bekämpningsmetoderna ha stått högt på Azars och hans taiwanesiska kollega Joseph Wus agenda.

Taiwan var först ute med att slopa flygtrafiken från och till Wuhan i Kina. Munskydden togs systematiskt i bruk meddetsamma. Varje vuxen fick lösa ut 3 munskydd per vecka till ett pris av 15 cent per styck. För barn var antalet 5 per vecka. Munskydden var tillgängliga överallt och ett pristak på 15 cent gällde (Taiwans strategi, inklusive reglerna om munskydd presenterades tidigare i år i en Yle-dokumentär).

Bakgrunden till Azars besök har säkert också att göra med en ökad oro för att Taiwan ska möta samma öde som Hongkong. Skärpta säkerhetslagar infördes i Hongkong den 30 juni. De ger Peking ökade möjligheter att kväsa protesterna mot Kinas allt starkare grepp om den tidigare brittiska kolonin som blev en del av Kina 1997, dock med specialrättigheter som skulle gälla i 50 år.

Till Pekings missnöje bidrar också president Donald Trumps och hans administrations skarpa kritik mot Kina.

Kina ser Taiwan som en provins i Kina och kräver att Taiwan så småningom också ska underkasta sig Pekings styre. Eftersom Kina har sagt att man är redo att vid behov driva igenom kraven med vapenmakt, växer oron i Taiwan. Att taiwaneserna själva snarare vill stärka sin självständighet är klart. Den sittande presidenten Tsi Ing-wen tog hem en jordskredsseger i presidentvalet i början av året och blev omvald. Under hennes valkampanj var avvärjandet av det militära hotet från Peking ett viktig tema.

Tsis kritiker säger att hennes linje mot Peking är onödigt hård. Men utvecklingen i Hongkong har väckt betänkligheter också hos många av dem.

Taiwan News, en av de största sajterna på engelska, citerade i mitten av augusti en essä producerad av US Naval Institute. Två amerikaner, den förre biträdande CIA-chefen Michael Morell och den tidigare amiralen och vice försvarschefen, James Winnefeld, tecknar upp ett ”worst case scenario”, det vill säga hur det kan gå i värsta fall (den som vill kan gå in på länken https://www.usni.org/magazines/proceedings/2020/august/war-never-was). Essän är den första i en serie.

Enligt Morell och Winnefeld skulle Kina kunna invadera och ta kontrollen över Taiwan på bara tre dagar – om tidpunkten skulle väljas rätt. En sådan tidpunkt kunde till exempel vara ett par dagar före installationen av USA:s president i januari 2021 när uppmärksamheten riktas mot Washington. I skräckscenariet som de målar upp ingår cyberattacker, utslagning av elnätet och ett globalt börsras men också insatser av jaktplan och ubåtar innan omvärlden ens skulle hinna reagera. Politiskt skulle Kina sedan hänvisa till sin ”ett enda Kina”-politik och säga att man bara har tagit tillbaka en del av sitt eget område.

Man kan tycka att Morell och Winnefeld piskar upp rädslor.

Dessutom skulle Kina säkert föredra en annan väg än våldets eftersom ett krig kunde få mer vittgående följder i området än Peking räknat med. Också Morell och Winnefeld säger att Kina vill undvika krig och framför allt en öppen konfrontation med USA.

Det är ändå inte ovanligt att kinesiska jaktplan och ubåtar kränker Taiwans luftrum och vattenområden. Enligt Taiwan har incidenterna ökat under de tre senaste åren.