Yrsa Grüne-Luoma bloggar lokalt och globalt om politik och säkerhet i ett brett perspektiv

Okategoriserade

Då draken vaknar

26 sep , 2020, 16.23 Yrsa Grüne-Luoma

 

I Kina är draken tronens väktare. Den förknippas med kejsaren och hans makt. Draken beskyddar och kan vara godheten själv – men sprutar eld mot och förgör med sin svans den som vågar utmana och bedra den.

Drakar och smällare brukar man förknippa med det kinesiska nyårets firande. Ett till synes oskyldigt spektakel.  Och dessutom hör kejsardynastierna till historien i det kommunistiska enpartisystemet Kina – eller är det verkligen så?

I Kina spelar tradition, dynastier och blodsband inte lika stor roll som makten, skrev den amerikanske Pulitzer-belönade journalisten och författaren Harrison E. Salisbury (1908-1993) i förordet till boken The New Emperors som utkom ett år före hans död. Salisbury skrev flera böcker om Ryssland eftersom han var korrespondent i Moskva men hans produktion omfattar också böcker om Vietnam och Kina.

Han understryker att både Mao Zedong och Deng Xiaoping erhöll titeln huang-ti, en titel som som härstammar från mytologin om Kinas förste kejsare ”Den gule kejsaren” som betraktas som det kinesiska folkets anfader.

Titel har burits av hundratals män – kejsare – under Kinas långa historia.

”Men få har utövat mer makt, både personlig och politisk, än Mao Zedong och Deng Xiaoping. De var verkliga huang-ti”, skriver Salisbury.

När jag köpte boken i Hongkong var både Mao och Salisbury döda medan Deng ännu levde. Jag kom att läsa en hel del om Kina från mitten av 1990-talet, ett intresse som aldrig har sinat. Men fortfarande är Salisburys bok med sin historiska analys något av det bästa jag läst för att försöka förstå Mittens rike. Man kan inte förstå Kina om man inte kan landets historia, har en annan författare sagt.

Frågan är om man någonsin kan förstå.

Jag har ingen aning om Kinas nuvarande ledare Xi Jinping kallas huang-ti.

Men FN har rapporterat om att en miljon muslimska uigurer flyttats från Xinjiang till ”omskolningsläger” . Australian Strategic Policy Institute, citerad av Helsingin Sanomat (HS), rapporterar att 65 procent av moskéerna i Xinjiang har förstörts. Enligt nyhetsbyrån AP har uiguriska kvinnor tvångssteriliserats och i vissa fall tvingats göra abort. Det finns också uppgifter om att kristna symboler plockats ner från kyrkor i Kina.

De flesta minns att Kina i somras skärpte lagarna mot demonstranter i Hongkong. Nyligen skrev HS att en av aktivisterna i Hongkong, Joshua Wong, 23, greps i torsdags men släpptes fri mot borgen. Wong riskerar ändå fem års fängelse.

Tibetanerna hade drivit ut kineserna 1912 och förklarade sig självständigt men det nyinrättade kommunistiska styret ockuperade landet 1951 och 1959 gick ledaren Dalai Lama och regeringen i exil.

Tibet kallas autonom region men det är inte särskilt mycket autonomi kvar.  Greppet om Tibet har skärpts. Tibetanerna uppmuntras avstå från sin jord och sin boskap  – 70 procent av tibetanerna lever på jordbruk och boskapsskötsel. Det lär ingå i Pekings planer att tibetanerna ska bli arbetare i stället. Enligt en rapport från organisationen Jamestown Foundation har mer än en halv miljon tibetaner flyttats till omskolningsläger som bevakas av militärer. New York Times var först ute med uppgiften och skrev att uppgifterna i rapporten har bekräftats också av nyhetsbyrån Reuters.

Kina har förnekat att tibetanerna skulle tvingas avstå från land och boskap och att förflyttningar sker under tvång. Kina säger också att de tibetanska arbetarna får lön för det jobb de utför.

Men om man följer med händelseutvecklingen i Xinjiang, Tibet, Hongkong samt i Kinesiska havet och Taiwan pekar nog allt på att Pekings grepp hårdnar. Enligt Human Rights Watch (HRW) har de mänskliga rättigheterna i Kina försämrats sedan Xi Jinping kom till makten 2013.

Den gemensamma nämnaren för Xinjiang, Tibet och Hongkong är att det under de senaste åren tidvis har förekommit allvarliga försök att kasta av sig vad de betraktar det kinesiska oket. 

Enligt kinesisk tradition kan ingen utmana kejsaren utan att undgå straff. Om utmanaren skulle tillåtas fortsätta ostraffad, skulle det betyda att utmanaren är starkare än kejsaren. Det skulle i sin tur vara en signal om att kejsaren har mist sitt himmelska mandat, skriver Salisbury.

I Kina har ingen som helst religiös åskådning någonsin kunnat vara en motpol till makten. Kejsaren är enväldig, individen verkar inte ha någon plats från den plats han betraktar sitt rike. Enligt HRW har man på lokalt håll i Kina uppmanat kristna samfund att byta ut bilder med Jesusmotiv mot porträtt på Xi Jinping. Ser man på saken ur historiskt kinesiskt perspektiv måste det ha varit ett föga dramatiskt önskemål från lokalstyrets sida.

Kinas roll i den pågående covid-19 pandemin är bekymmersam. Det dröjde alldeles för länge innan Kina ”erkände” att viruset smittar från människa till människa. USA:s president Donald Trump har en poäng när han säger att Kina nog tog i saken på nationellt plan genom att ställa in inrikesflyg till och från Wuhan medan internationellt flyg fick fortsätta.

Men att ständigt peka finger mot Peking i coronakrisen är att peka åt fel håll. Kina eller något annat land kan inte skuldbeläggas för hur Trumpadministrationen har skött pandemin i USA.

Efter det år som jag var mer i Kina än på min stationeringsort i Europa, efter att ha jobbat med kineser som kolleger har jag nog uppfattningen att Kina inte söker öppen konfrontation. Enpartisystemet vill inte heller ha att göra med kaos. Samtidigt värnar ledningen svartsjukt om sin makt. ”Det finns plats för bara en sol på himlen”, lär Mao Zedong ha sagt.

Om en förändring ska ske, kommer den inifrån. Tillsvidare har ekonomin i Kina vuxit och en större medelklass – och allt fler förmögna – lever ett bättre liv än förr. Men också i Kina kommer man i något skede att ställas inför problem som en recession och arbetslöshet för med sig. Under den våg av inflyttning till städerna och jobben som tog fart när den kinesiska tigern började visa klorna ställde tidskriften Economist frågan: vad händer när den dagen kommer då jobben försvinner?

Då kan det vara bra att minnas att draken är kvar. Som den gode välgöraren – eller som den sargade best som upplever sig bedragen.

Kommenteringen är stängd.