Yrsa Grüne-Luoma bloggar lokalt och globalt om politik och säkerhet i ett brett perspektiv

Okategoriserade

Mike Pence kan bli svår nöt att knäcka

7 okt , 2020, 09.33 Yrsa Grüne-Luoma

 

Det var inget fel på Tim Kaine, demokraternas presidentkandidat Hillary Clintons radarpar och vice presidentkandidat i valet för fyra år sedan. Tvärtom, senatorn från Virginia förekom i spekulationerna redan när Barack Obama skulle utse sin vice presidentkandidat inför valet i november 2008.

”Mitt hjärtas val skulle vara du men mitt huvud väljer Joe Biden”, ska Obama ha sagt.

Men i debatten mot Donald Trumps vicepresidentkandidat Mike Pence klarade sig Kaine inte. Den som minns den debatten kanske slogs av samma tanke som jag: Pence är inte lätt att debattera mot. I själva verket är han en betydligt svårare nöt att knäcka än den bullriga provokativa Trump.

Efter debatten mellan Pence och Kaine fick Pence kritik för att han inte varit tydligare när det gällde att stödja Trump. Kaine kritiserades för sin aggressiva stil – han avbröt Pence 70 gånger medan Pence avbröt Kaine 40 gånger. Ironiskt nog blev vice presidentkandidaternas debatt en omvänd version av debatten mellan Trump och Clinton. Nu var det Pence som stod för en rätt saklig och lugn insats, inte Kaine.

För dem som ville att republikanerna skulle ta Vita huset men hyste dubier om Trump som president erbjöd Pences lugna framträdande  därmed en trumf på hand för Trump.

Jag håller med om att också jag reagerade på att Pence lyckades gå en skicklig balansgång. Han undvek att blint stödja uttalanden av Trump som serverades av debattledaren eller motkandidaten.

Pence är en konservativ republikan med starka sympatier för Tea Party-rörelsen – som åtminstone jag i något skede trodde att skulle splittra republikanerna. Valet av Pence har antagligen bidragit till att Tea Party-rörelsen inte har varit särskilt högljudd officiellt under de senaste fyra åren. Ett skickligt drag av Trump, med andra ord.  På det sättet säkrade han den flanken.

Jag minns också att jag tänkte att Pence siktar på att inte bränna några broar genom att alliera sig alltför nära Trump på grund av att Pence själv kanske siktar på att ställa upp som kandidat för republikanska partiet efter Trump. För fyra år sedan tyckte jag dessutom att det inte var en omöjlig tanke att Trump skulle tröttna på att vara president och inte ställa upp för nyval. Men där räknade jag ordentlig fel. Jag borde ha insett att makten är en mäktig lockelse.

Som jag ser saken är det inte bara det faktum att bägge presidentkandidaterna är en god bit över 70 eller att Trump så skarpt delar amerikanerna som gör att vice presidentkandidaternas debatt den här gången är alldeles särskilt intressant.

Pence är en skicklig debattör, han kommer knappast att höja rösten och avbryta Harris stup i ett. För henne gäller det att bemöta Pence med samma lite kyliga men ändå övertygande stil.

Det ska bli spännande att se hur hon lyckas.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *