Säkerhetsbloggen

Till de ärenden USA:s president Joe Biden tog tag i under sina första veckor i Vita Huset var en förlängning av det så kallade ”Nya Start-avtalet” – det bilaterala avtalet mellan USA och Ryssland om begränsningar av kärnvapen och tillåtelse till vissa ömsesidiga inspektioner.

I ett telefonsamtal mellan Joe Biden och Rysslands president Vladimir Putin förra tisdagen kom USA och Ryssland ”i princip” överens om att förlänga avtalet med fem år. Detta var möjligt enligt vad man kommit överens om tidigare när avtalet slöts 2010, förutsatt att bägge parter uttryckte sin vilja till en förlängning före den 1 februari. Detaljerna bearbetas som bäst och de ska man ha klara före den 5 februari när avtalet löper ut, meddelade Vita hustes pressekreterare Jen Psaki.

Att avtalet sades upp under Trumpadministrationens tid handlade om att Donald Trump ursprungligen ville ha Kina med i avtalet. Kina sade nej.

Men sedan började opinionssiffrorna dala for Donald Trump i så gott som alla opinonsundersökningar. Trump sneglade mot möjligheterna att få till stånd en öppning med Ryssland i Start-förhandlingarna och på så sätt få någonting användbart i sin kampanj.

Till sin administrations förhandlare utsåg Trump ambassadören Marshall Billingslea, ansvarig för stora delar av strategin för bekämpning av terrorism och nationell säkerhet efter attackerna mot mål i USA den elfte september 2001.

Helsingfors stod värd för sonderingarna som ägde rum i början av oktober. Men förväntningarna var inte stora. Rysslands talan fördes av Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov som har varit ambassadör i USA och talar flytande engelska.

USA hade mjukat upp sina krav men det räckte inte. Ryssland hade vid det laget blivit allt mer övertygat om att Trump kommer att förlora mot Biden. Enligt tidningen Kommersant var Putins ståndpunkt klar: avtalet kommer inte att rivas upp utan det blir en fortsättning på det gamla. Redan under valkampanjen var Biden inne på samma linje så Putin kunde räkna med att linjen skulle stå fast.

På goda grunder välkomnas förlängningen av avtalet. Men andra allvarliga utmaningar återstår. Stora skaror av ryssar trotsar myndigheterna och samlas på flera håll i Ryssland och kräver att oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj ska friges. Men inte bara detta. ”Ryssland utan Putin” hör till de texter på banderollerna som pekar på att det handlar om mycket mer än Navalnyj.

President Tarja Halonen sade i lördags i TV1 att hon betraktar utvecklingen i Ryssland med oro men att hon inte ännu har sett en enad opposition. Hennes bedömning är trovärdig. Men oron delas av många, eftersom ingen riktigt vet hur det kommer att sluta. Blir det en lösning 2024 när Ryssland nästa gång ska välja president? Eller händer det någonting redan i höst, innan det ryska dumavalet?

Idag, den sista söndagen i januari, såg vi videosnuttar från Moskva som på ett obehagligt sätt förde tankarna till polisens hanterande av svarta i USA. ”Jag kan inte andas”, löd repliken, denna gång på ryska. Medan flera poliser tryckte ner mannen mot marken. Samma scen som vi såg i slutet av maj när Floyd George, mannen dog efter att ha utsatts för polisens brutala behandling. Hur och när kommer USA att reagera?

En tydligare position har Biden redan tagit när det gäller Nord Stream II, gasledningen som ska förse flera EU-länder med rysk gas. Trump krävde att arbetet stoppas och på samma linje är Biden. Beroendet av rysk gas borde minskas, inte öka.

Det finns en risk för att företag som är involverade i projektet drabbas av sanktioner. Mycket beror på hur relationerna mellan Ryssland och väst utvecklas.

Men en förlängning av Start-avtalet räcker inte, även om det är ett välkommet steg.