Säkerhetsbloggen

Visst har det förekommit rykten om att Burmas (Myanmars) militärjunta ville ändra konstitutionen. I valet i november i fjol tog Aung San Suu Kyis parti NLD hem en klar seger och kunde ha bildat regering. Men militären som aldrig egentligen släppt greppet kring makten har hävdat att valet var riggat.

Så sent som i lördags avvisade man påståenden om en ändring av grundlagen. Men tidigt i morse finsk tid – bara några timmar innan det nya parlamentet skulle samlas för att bilda regering – agerade generalerna.

Undantagstillstånd infördes, Aung San Suu Kyi och presidenten Win Myint har gripits och bortförts, militären har tagit makten och undantagstillstånd gäller i ett år. Soldater ses på gatorna i huvudstaden Nay Pyi Taw, och i landets största stad, Yangoon. Internet och mobiltelefoner fungerar bara i begränsad utsträckning, meddelar SVT och BBC.

Militären har bekräftat maktövertagandet och att Myanmar nu leds av kommendören Min Aung Hlaing. Den bekräftar också att Aung San Suu Kyi och Win Myint – den enda som i fall av en kris har rätt att agera enligt den gällande konstitutionen – har gripits och förts bort. Var de befinner sig vet man inte. Militären har motiverat sitt maktövertagande med att valet i november är ogiltigt.

Aung San Suu Kyi var länge känd också utanför sitt lands gränser som en heroisk kämpe för sin fredliga kamp för demokrati. Hon fick Nobels fredspris 1991 medan hon satt i en av de otaliga husarrester som militärjuntan dömt henne till. Hon blev symbolen för demokrati och mänskliga rättigheter – en gloria som skulle visa sig bli ganska solkig senare under rohingya-krisen.

Rohingyas byar skövlades och brändes, och folket drevs på flykten 2016-2017. Bevisen för att militären ägnade sig åt systematisk etnisk utrensning blev allt starkare. Aung San Suu Kyi ramlade ner från sin piedestal och anklagades för att inte ha skyddat de muslimska rohingyerna. Hon kritiserades också för att inte ha skyddat journalister som rapporterat om rohingya. Så sent som 2019 försvarade hon militärens agerande i ett förhör i den Internationella domstolen i Haag. Efter detta återstod inte mycket av den beundran och respekt som omvärlden hyst för henne. Men bland sina väljare som i huvudsak är buddhister, var hon populär.

Aung San Suu Kyi fråntogs bland annat sitt hedersmedborgarskap i Kanada och frågan väcktes om Nobels fredspris kan återtas och i så fall på vilka grunder. Besvikelsen världen över var stor och hurraropen ersattes av buanden när hon ibland trädde in på internationella arenor.

Om Aung San Suu Kyi räknade med att det skulle gagna henne inrikespolitiskt att böja sig för militären så räknade hon alltså fel.

Men hon är inte den enda. Militären styrde Myanmar i decennier före 2015. Om den tror att den onåd Aung San Suu Kyi fallit i internationellt skulle väcka förståelse för militärkuppen och dess fortsatta styre så hugger också den ordentligt i sten.

Flera länder fördömer kuppen och hotar med repressalier. USA:s utrikesminister Antony Blinken kräver att de gripna omedelbart försätts på fri fot. Aung San Suu Kyi har igen axlat manteln som världens kanske mest kända politiska fånge.